HUMLETORKAN

Det är säkert många som har sett den stora, röda träbyggnaden med sina elegant svängda tak där uppe i Klagstorp vid vägen mellan Näsum och Vånga. “Humlebygget” kallar man den för än idag trots att det är mer än 30 år sedan den användes för att torka humle i.

Att odla humle var påbjudet i lag ända fram till 1860. Under krisåren i samband med första världskriget återupptogs odlingen i större skala, med bygden kring Näsum som centrum. Versamheten började på allvar 1923 och på hösten 1959 plockades humle för sista gången. Som mest fanns det 78 odlare i Näsum. Det var 1927. Därefter sjönk antalet till 51 år 1950, men då var antalet plantor det största någonsin, hela 34.000. Mindre odlare hade 1-200 stänger, de största bortåt 5.000.

“Humlebygget” var så att säga hjärtat i den här verksamheten. Här torkades humlen innan den distribuerades till olika bryggerier. Som mest lämnade “torkan” ifrån sig omkring 8 ton per år. En visserligen imponerande siffra, men ändå ganska blygsam. Det motsvarade nämligen bara 1-2 % av landets totala behov.

“Humlebygget” uppfördes 1926 och var i drift fram till 1959. Många äldre minns ännu den nästan förlätande stämning, som låg över bygden när man under en hektisk septembervecka plockade av kottarna och sedan gav sig iväg till “torkan” för att leverera skörden. Men innan dess var det mycket arbetet. Redan när tjälen gick ur jorden började vårarbetet. Rotskotten skulle tuktas. Särskilt på försommaren var växtkraften stor hos rankorna. De kunde växa 10-15 cm per dygn. Hela tiden krävdes rensning med hjälp av hacka och hästdragen harv.

Det är inte för mycket att säga att humleodlingen på sin tid satte prägel på Näsumsbygden. De 6-7 meter höga rankorna dominerade landskapsbilden och utgjorde i synnerlighet under augusti ett verkligt blickfång. Då lyste de mogna kottarna guldgula mot de gröna rankorna.

Humleodlingen gav arbetstillfällen och därmed också extrainkomster. Här, liksom i andra bygder längs gränsen mot Blekinge och Småland, har aldrig jordbruket varit särskilt bärkraftigt utan har kombinerats med olika binäringar.

Så är det än idag. Vi som bor i Klagstorp vill gärna också ha en levande landsbygd. Så föddes tanken. “Humlebygget” fanns där. En kulturhistoriskt värdefull byggnad som höll på att förfalla. Men för att kunna leva vidare måste den få en ny funktion. Idag är exteriören återställd i sin helhet och delar av interiören står kvar oförändrad. Byggnadens nya funktion kan du läsa mer om påHumlegårdens sida.

 

Baksida
Baksida, gavel
Innergård
Gavel
Baksida, trappa
Ugn

3